Det jag har gjort är att jämföra innehållet i fyra läroböcker i Samhällskunskap A för gymnasiet. För att uppnå det syftet har en komparativ metod använts. Det område som har valts är politik. Inom politikområdet är det politiska ideologier och partier, det svenska statsskicket och Internationell politik vilka varit föremål för mitt intresse. Min ambition var att se hur de lyckades uppfylla fyra utvalda kursmål för Samhällskunskap A.

Underordningen av kvinnor som grupp har på global nivå länge varit en fråga som stått i skuggan av traditionella politiska frågor. Sedan 1979 har det dock funnits en kvinnokonvention stadgad av FN, CEDAW, som har som mål att genom internationell lagstiftning garantera kvinnor samma rättigheter som män på alla områden av det offentliga livet. Ändå finns det många indikationer som visar att kvinnor fortfarande inte i praktiken har samma möjligheter som män. Syftet med denna uppsats är att definiera de punkter som är bristfälliga med CEDAW och som därmed utgör ett hinder för uppluckringen av de patriarkala strukturerna, och lägga fram The Mexico City Policy som ett exempel på sådana hinder i Internationell politik. Vidare är syftet även att med hjälp av radikalfeministisk teori argumentera för varför man bör ta i beaktande diskriminering av kvinnor även i den privata sfären.

Var står ursprungsfolk i den internationella politiken?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ?mjuk makt?. Mjuk makt är en relativt ny term som myntades av statsvetaren Joseph Nye år 1990. Sedan dess har detta nya begrepp förändrat hur vi ser på internationell makt. Genom användandet av attraktion och lockelse använder sig stater av mjuk makt för att få inflytande.

Studien behandlar ett problem som på senare tid har uppstått i samband med den Europeiska Unionens ökade samarbete och utvidgning av den gemensamma militära kapaciteten. Problemet som man, från kritiskt håll, har framfört är att denna ökade "militarisering" urholkar EU:s gamla roll som en normativ makt. Denna problematik leder fram till uppsatsens tvådelade frågeställning, nämligen:På vilket sätt uppfattas EU:s förändrade säkerhetspolitik inom den politiska ochakademiska diskursen? Samt: Sett utifrån gällande diskurs, hur anses EU:s förändrade säkerhetspolitik påverka EU:s position som en normativ makt i internationella relationer? Studiens teoretiska ansats är begränsad till en övergripande diskussion gällande etik och Internationell politik. Metoden som används kan närmast betecknas som en form av argumentations-/diskursanalys.Resultatet visar att uppfattningarna om den möjliga utvecklingen för EU:snormativa makt är beroende på vilken inställning, till EU:s framtida intentioner, aktörerna och debattörerna har.

Uppsatsen behandlar vilken inverkan på statssuveränitet som förhållandet mellan statliga, respektive icke-statliga aktörer har. Två statscentrerade perspektiv på Internationell politik, realismen och liberalismen, utgör de definitionsmässiga begränsningarna av statssuveränitet. Aktörerna belyses i en fallstudie där trafficking i Thailand utgör det empiriska exemplet. Den teoretiska ansatsen utgörs av två konkurrerande perspektiv, ett aktörsbaserat och ett strukturellt betingat, som sammanförs till en syntes. Den teoretiska utgångspunkten förstärks av bumerangmönstret, en modell som illustrerar hur NGOs verkar i en internationell kontext.

Denna uppsats syfte är att ta reda på om euron är en internationell valuta och omeuron kan konkurrera med dollarn om titeln som världens ledande valuta. Teori omvalutamarknaden, en valutas uppgifter och vad som avgör vilken valuta som användsinternationellt behandlas och för att kunna svara på uppsatsens frågeställningar (syfte)redogörs siffror på eurons internationella användning. Sådana siffror visar att euron ären internationell valuta då den används i valutans funktioner internationellt, men attdollarn fortfarande är den världsledande valutan utan att vara särsklit hotad i sinställning av euron..

Denna uppsats studerar huruvida internationell diversifiering medför några vinster gentemot att följa en inhemsk strategi. Genom analys av dels sverigefonder och dels globalfonder slås det fast att så är fallet. En internationell strategi medför en lägre risk än en sverigekoncentrerad. Uppsatsen undersöker också fenomenet Home Bias, d.v.s. den snedvridning som innebär att en allt för stor andel av kapitalet placeras i hemlandet.

Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhällskunskap på grundskolans senare del och gymnasiets samhällskunskap A vad gäller uppnåendemål, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där två lärare på grundskolan och två lärare på gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, använt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. Lärarna på grundskolan och gymnasiet har en liknande syn på vad eleven bör kunna för att uppnå målen. Studien visar dock att uppnåendemålen uttrycker att det ska råda en progression och en viss repetition av ämnesområdet på gymnasiet.

Uppsatsen syftar till att analysera vilka förutsättningar som finns och vilka behov som behöver tillgodosesför att kunna rekrytera officerare, som har familj till internationell tjänst. Tidigare studier har tagit sinutgångspunkt enbart i officerens inställning och villighet till internationell tjänst. Det som saknats är studierav officerspartnerns och familjens värderingar, situation och behov och att koppla detta till Försvarsmaktensbehov av tillgänglighet på rätt utbildade officerare. Denna brist åtgärdas något genom denna uppsats som tarutgångspunkt i intervjuer av partners till officerare och lyfter fram deras behov vid och funderingar runtinternationell tjänst. Uppsatsen ger även svar på vilka behov Försvarsmakten har av officerare med familj,vilken påverkan familjen har på officerens tillgänglighet för internationell tjänst och vilka behov officerensfamilj har före, under och efter en internationell tjänst.

I denna essä behandlas ämnet internationell adoption. Jag gör en hermeneutisk och holistisk undersökning av det internationella adoptionsfenomenet genom att ställa en dominerande diskurs i relation till en motdiskurs. På grund av ämnets omfattning kommer jag att ha Sverige som utgångspunkt för diskussionen. Det land varifrån den internationella adoptionen sker är i denna undersökning Sri Lanka.Med frågeställningen "Hur konstrueras en diskurs?" undersöks de aspekter den internationella adoptionsverksamheten är sammansatt av.Jag vill påvisa den internationella adoptionsverksamhetens hegemoniska/diskursiva status och belysa den vetenskapliga och rationella praxis den är i besittning av.

Att söka stöd och hjälp efter internationell militär insats om det uppstått fysiska skador är för de flesta fullt naturligt och accepterat. Vid psykisk ohälsa är det tyvärr inte lika självklart att erkänna för sin omgivning att man behöver stöd och hjälp. Problematiken kan utgöras av stigma, vilket innebär att man inte vill ses som avvikande eller annorlunda, att utpekas som den som inte orkade med psykiskt. Är det så att vårdbehovet inte är känt av Försvarsmakten uppstår ett mörkertal för dem som enligt lag har uppföljningsansvar, dvs. FM. Arbetet syftar till att undersöka hur stor påverkan rädslan för stigmatisering är, efter avslutad internationell militär insats..

I den ha?r uppsatsen har vi underso?kt i vilken utstra?ckning den o?kade kommersialiseringen av mediemarknaden i stort har pa?verkat Sveriges Televisions nyhetsprogram Rapport. Vi har analyserat huruvida bevakningen av politik och samha?lle har blivit mer kommersialiserad under a?ren 1985 till 2012. Teoretiskt har vi utga?tt fra?n Jesper Stro?mba?cks och Anna Maria Jo?nssons definitioner av kommersialisering: minskat utrymme fo?r politik, o?kat utrymme fo?r spel- och skandalgestaltningar, personifiering och snuttifiering.Studien bygger pa? en kvantitativ inneha?llsanalys av inslag om politik och andra samha?llsfra?gor fra?n Rapports 19.30-sa?ndningar vecka 11 a?ren 1985, 1990, 1995, 2000, 2005, 2010 och 2012.

Samtidigt som vi idag lever i ett allt mer integrerat samhälle kan vi observera att många produktionsprocesser blir mindre integrerade och allt mer fragmenterade. Internationell fragmentering och specialisering är två fenomen som blir att vanligare inom internationell handel och speciellt inom en komplex tillverkningsindustri som bilindustrin. Syftet med denna uppsats är att studera vilka effekter som NAFTA har haft på handel och vertikal specialisering i bilindustrin mellan USA och Mexiko. Genom studien har det framkommit att NAFTA har lett till en ökad handel inom bilindustrin mellan Mexiko och USA och att frihandelsområdet även har bidragit till att biltillverkningen i USA och Mexiko blivit mer fragmenterad. Sammantaget konstateras att bilindustrin kan delas upp i många delprocesser, med olika faktorintensiteter.

Alliansbildningsbeteende är ett viktigt och intressant ämne inom Internationell politik och i internationella relationer.  Enligt den traditionella maktbalansteorin allierar sig stater med andra stater för att balansera mot externa hot. I Steven R. Davids ?omnibalancing-teori? hävdas däremot att statsledare i tredjevärlden allierar sig med stater för att bekämpa interna hot. I föreliggande examensarbete, som är en fallstudie, är ambitionen att visa att turkiska republikens relation med Kurdistanregionen i Irak är ett fall av ?omnibalancering? såtillvida att Turkiet därigenom söker hålla den kurdiska rörelsen på hemmaplan i schack.